Idaholsson

VARNAR FÖR KÄNSLIGA LÄSARE!

Igår vart jag ledsen över min vän, min fina busan. Kom en tår hur hemskt det var, men försöker komma ihåg hur bra du hade det men för mig känns det skit. Som om jag tog någons liv förgäves. Är det så? Kunde jag rädda henne? Kunde jag göra något? Sådana tankar kommer upp hela tiden. Det är frustrerande, kom ihåg hur du kämpade för att inte somna, men sedan när veterinären kom in och skulle ge dig resten så la du dig ner och gav upp... när en hund inte har balans eller knappt någon kropp att leva i, säg mig då, vad är det för liv? Men som matte är det jobbigt, det är jag som får leva med det här hela livet. Men enligt mig själv hade jag kunnat bära dig överallt, men mina kära mamma fick mig att inse.. även att jag vet att hon säkert har hittat sandie och lever som en hund ska göra, springa och leka, vilket busan inte kunde dom senaste åren. Fast kan tänka mig att hon ligger i en stor säng och bossar över alla, hehe min fina. Om jag fick säga ett ord om busan skulle det vara kärlek.. men jag är stark för allas och min egen skull.

Ni kanske tror att jag är en hemsk människa, men som alla inte vet så fick Busan patella vilket gör att hennes knän hoppar ur led, en sådan operation kostar 50 000, och hon hade ingen försäkring och efter det var det försent för att hon hade fått det innan vi hade försäkrat henne. Och samma dag som vi var där gjorde vi ett borrelia prov, viket visade positivt. Hon gick på antibiotika och värkmedecin men eftersom hon redan var svag innan så blev hon värre med åren. Vi fick mestadels bära henne, det som va sååååå svårt var att hon var klar i huvudet. Hon va med hela tiden.. när det kom några andra hundar, tuffade Hon till sig och då var hon som en hyena.  Om man kunde ge henne nya ben så hade hon levt minst 3 år till. 

Vissa människor tar allt med en nypa salt och skiter fullständigt i hur andra känner sig, medan en annan får ta sig samman för att inte falla isär..Men jag går inte vidare så lätt, jag gråter ofta, det är så jag funkar.. släppa taget, vad är det? gå vidare, vad är det? Det går inte även om det är så det ser ut. Bara för att jag är statk så netuder inte ddt stt jag har gått vidare. Prova att ställ dig i mina skor så vet du. Där har du mitt svar.

Men är också tacksam för min familj, min pojkvän, mamma, pappa och mina syskon. Det är äkta kärlek. Hmmm FAMILJ vilket fint namn.

Idag var jag rörig, men det är svårt och få ner känslor i ord. Men imorgon ser jag fram emot en heldag med mamma och mormor.